Igår var jag hos mr John-John Falk (make me fit) som jag brukar kalla min coach. Det är han som håller koll på min kropp (fett & muskler) och som har satt ihop mitt kostschema. Igår var jag där för att göra en snabb mätning och sedan för att se om han kunde hjälpa mig med ryggen.

Mätningen gick bättre än förväntat då jag totalt freakat ut allt för länge med kosten. 77mm i kalipern. Känns ändå bra att jag inte förstört allt jobb jag har lagt ner.

Sen till ryggen. Han kollade och kände på ryggen. Han ritade på ryggen för att tydligare se hur den ser ut. Förutom att den är s-formad så är den vriden inåt. Vi stretchade en massa för att se var jag var vig och vart jag var stel. Han såg oxå tydligt att jag har mkt muskler på vänstra skuldran men typ inga på höger. Med tanke på vridningen så är ena axeln längre fram än den andra och man ser ena nyckelbenet betydligt mer än den andra.
Det som han kanske skulle kunna hjälpt andra lätt med kunde/vågade? han inte göra.

Så vad gör man?!

Han ska fixa ett speciellt och väldigt individanpassat tränings/stretch-schema så jag kan träna upp de muskler som är svaga och stretcha de muskler som är stela.

Igår kväll kändes det inte så jättekul att vara mig. Jag vet ju att min rygg är väldigt dålig men ofta försöker jag på nått sätt blunda för hur illa det faktiskt är. Men igår när jag fick testa olika saker och fick se hur stor skillnad det är på de olika sidorna av min överkropp så blev jag bara deppig.

Önskar inget hellre än att bara få ha en normal rygg. Kunna träna som jag vill och inte leva ett begränsat liv där jag undviker en massa saker som jag vet kan få mig att få ont eller mer ont.

Idag har jag i princip bara tänkt på att jag måste se till att fixa så de röntgar mig så vi kan se hur dåligt det faktiskt ser ut. Men lär ju behöva bråka till mig det för här i Sverige måste man ju det för att få bra hjälp.

Så med dom tankarna tar jag nu helg och ska försöka att inte gå runt och känna mig nere för det.

Hoppas ni där ute mår bra iaf!