Alla blir vi rädda för olika saker och väljer bort vissa saker i livet. En del gör det lite mer än andra och jag ingår nog i den gruppen.

Hela livet har jag undvikit saker bara för att jag är rädd. Rädd för att göra fel eller misslyckas. Förut har jag inte tänkt så mycket på det, men den senaste tiden har det verkligen blivit en stor grej som jag tänker på. Å nu när jag vet vad problemet är så börjar jag successivt att börja lösa problemet. Fast det är inte så lätt som jag skulle vilja.

Förra veckan gjorde jag flera saker som för mig var riktigt jobbiga men som jag är så sjukt glad att jag gjorde. Det första var att hålla i ett bootcamppass. Jag var så nervös innan å tänkte bara en massa negativa tankar om allt som skulle kunna gå fel, men till min stora förvåning så märkte jag att det var sjukt roligt! :D varför har jag inte gjort det här tidigare?!

Det andra var nu i lördags när jag var på fitnessgalan med Jill (som för övrigt var sjukt kul). Där fanns en hinderbana som superior race hade fixat. En kille i gänget såg väl hur mitt inre ville göra det men att min kropp tvekade. Efter lite "tjat" så sa jag till Jill "nu kör vi bara!". Och det gjorde vi. Vi klarade inte riktigt av hela banan men mer än vad jag trodde. Jag kom upp nån meter i repet som var siste delen och jag hade inte trott att jag skulle orka en enda cm! Visst var jag irriterad att jag inte klarade av det men mer sporrad att träna och göra bättre ifrån mig nästa gång. Så dog jag av förnedring?! Nej verkligen inte. Jag känner mig riktigt bra för att ha gjort det och vill göra det igen.

Så ju mer saker jag börjar göra trots min rädsla för att misslyckas så inser jag att det gör inget om jag misslyckas. Världen går inte under och jag har en roligare värld för att jag testar nya saker. Så det gäller att jag pushar mig själv mer för att få ut mer av det roliga som livet har att erbjuda.