Direktlänk till inlägg 11 november 2015
Det började med feber och snor. Snoret fastnade i hjärnan så jag både fick huvudvärk å öronvärk. När feber gick över försvann rösten. Nu när rösten kommer tillbaka börjar hostan bli mer och mer intensiv.
Allt man kan tänkas få i förkylningsväg har jag lyckats få!
Sååå trött på det här!!!
Sa till Tobbe igår att jag börjar känna mig deppig. För allt mitt liv handlar om och som jag valt att satsa på kan jag inte göra just nu. Och kosten ska ju hållas så det är ju inte så lätt att sticka iväg å fika med en kompis heller. Min karaktär är inte tillräckligt bra för det just nu när läget är som det är och det ända jag kan tänka på är allt gott som jag vill trycka i mig för att det är "synd" om mig.
Här är dagens formbild där jag försöker spänna de få muskler som finns :p
Varje minut flyger förbi. Timmarna går fort. Dagarna försvinner. I min hjärna gör jag massor av saker och springer runt stressad, men min kropp är still. Jag är tyst, men i mitt huvud skriker jag. Precis som Rose i Titanic känns det som om ja...
Hjärtat dunkar hårt. Tung andning. Ont i magen. Halsbränna. Tankarna rusar omkring i huvudet. Så mycket som behöver göras, men kroppen lyder inte. Kan inte sitta still, men orkar inte göra något. Varför kan jag inte bara göra det jag måste och sl...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 |
3 |
4 |
5 | 6 |
7 | 8 |
|||
9 |
10 |
11 | 12 | 13 |
14 |
15 | |||
16 |
17 |
18 |
19 | 20 |
21 |
22 |
|||
23 | 24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
|||
30 |
|||||||||
|