Idag har jag börjat med en ny kost för att nå mina träningsmål och för att verkligen få i mig det jag/min kropp behöver.

Jag har försökt många gånger men det har inte riktigt funkat. Träna kan jag men kosten har varit det jag har haft problem med.

Jag kan inte äta äcklig mat som jag tror är nyttig. Det funkar inte i längden. Men det är svårt att veta vad man kan äta och hur portionerna ska se ut för att passa just mig och det är därför jag har tagit till proffshjälp.

Idag har iaf gått jättebra och det har inte varit så jobbigt som jag trodde. Är lite småsugen just nu när jag sitter i soffan, men har ju unnat mig typ allt under semestern så det tar ju säkert ett par dagar innan suget försvinner å vanan att äta framför tvn försvinner. Sitter nu med en vattenflaska för att dämpa det lite.

Men mitt nya motto är ju: suck it up now or suck it in later!

Det är så det är och det här är vad jag vill göra och kämpa för. Har fått höra lite negativa idag, men försöker radera allt negativt och fokusera på det positiva. Jag hoppas att de personer jag har runt omkring mig kan stötta mig lite även om det inte är vad de tycker är "rätt".

En person som verkligen är mitt största stöd är min man Tobbe. Han hjälper mig med att handla, laga mat och se till att jag kan fokusera på mitt mål till 100%. Tack för att du finns <3

för typ 1-2 månader sen så beställde jag kläder på nätet. Första gången jag testa ett företag som skickade kläder från ett annat land än Sverige. Det var sjukt billigt så jag gav det en chans. Fick tyvärr betala tullavgift oxå nu när jag skulle hämta ut paketet :s

Dom satt iaf bra och var snygga så det var värt att vänta på tycker jag, men ni får ju avgöra själva ;)

Allt det här för typ 500:- å då inkl tull. Bra tycker jag :D

på lördag är det superior race (5km, 15 hinder) å min rygg är fortfarande inte bra. Jag var på bättringsvägen men så halkade jag i trappen idag med Ebba i famnen och sträckte och slog i ryggen så nu är den lika dålig igen..

Vill bara gråta! Vill vara bra och kunna kämpa å ta ut mig helt på lördag för att verkligen klara den här banan men jag vet inte om så kommer vara fallet. Vet inte om jag ska försöka köra ändå fast den inte är helt bra. Känner mig stressad då lördagen kommer närmre å närmre.

Usch blir bara ledsen å arg ju mer jag tänker på det så nu måste jag sluta. Får försöka tänka på något annat istället..

Jag har senaste två veckorna kört stenhårt för att nå 100 pass till midsommar. Jag har kört 1-2 pass per dag, men nu vill kroppen vila. Den har sagt ifrån och min rygg har börjat bråka med mig.

Igår hade jag tänkt köra pass 97 men Tobbe talade förnuft med mig. Med den dåliga/lilla sömn jag hade i föregår natt, ryggont och i övrigt helt slut i kroppen så hade det bara varit dumt att träna. Skaderisken hade varit för stor å då är det ju inte värt det.

Vi får se om jag kan få till 4 pass på tre dagar. Men ryggen å jag är inte överens idag så det ser mörkt ut :(

i början på året hade jag en del planer på hur mycket ja skulle träna. En plan va att jag ville komma upp i 365 pass på ett år alltså 1 pass om dagen. Dock skulle ja räkna powerwalks. Sen gick ja med i 100 pass innan midsommar som för mig då lät easyppeasy :p nu är det ca en vecka kvar till midsommar å jag har ja har typ elva pass kvar (har ej räknat med mina yogapass). Så i måndags gjorde jag upp en ordentlig träningsplan för att klara det. Så med lite stöd från mannen ska det nog gå vägen.

Igår körde jag ett Axelpass som planerat men med 30st jumpingjacks mellan varje set och med magpyramid som avslutning. Har lite känning i baksida lår efter 600st jumpingjacks..

Idag blir det ett ben å rumppass hemma. Kommer ju inte bli några nya personbästa som i lördags när ja köttade med Tobbe på gymmet men det brukar bränna skönt ändå.

jag har börjat köra lite "pyramidträning" när ja tränar hemma. Och för er som inte riktigt vet vad det är så är det när man börjar med ett lågt antal reps (ex 10) stegrar uppåt (20,30,40,50 osv) och sen kör man tillbaks igen.

Sjukt jobbigt och man börjar svettas kan jag säga =p men det är ett lätt sätt att träna hemma utan redskap. Igår körde jag 2 gånger på varje av dessa pyramider.

Sen kan man köra mer på trappvarianten om man hellre vill det.

Då kör du ca 5 övningar och gör först 10 sen nästa varv 9 osv.

De här gör det lite roligare att träna hemma å man blir lite pushad av att man ska köra hela pyramiden eller trappan.

Alla blir vi rädda för olika saker och väljer bort vissa saker i livet. En del gör det lite mer än andra och jag ingår nog i den gruppen.

Hela livet har jag undvikit saker bara för att jag är rädd. Rädd för att göra fel eller misslyckas. Förut har jag inte tänkt så mycket på det, men den senaste tiden har det verkligen blivit en stor grej som jag tänker på. Å nu när jag vet vad problemet är så börjar jag successivt att börja lösa problemet. Fast det är inte så lätt som jag skulle vilja.

Förra veckan gjorde jag flera saker som för mig var riktigt jobbiga men som jag är så sjukt glad att jag gjorde. Det första var att hålla i ett bootcamppass. Jag var så nervös innan å tänkte bara en massa negativa tankar om allt som skulle kunna gå fel, men till min stora förvåning så märkte jag att det var sjukt roligt! :D varför har jag inte gjort det här tidigare?!

Det andra var nu i lördags när jag var på fitnessgalan med Jill (som för övrigt var sjukt kul). Där fanns en hinderbana som superior race hade fixat. En kille i gänget såg väl hur mitt inre ville göra det men att min kropp tvekade. Efter lite "tjat" så sa jag till Jill "nu kör vi bara!". Och det gjorde vi. Vi klarade inte riktigt av hela banan men mer än vad jag trodde. Jag kom upp nån meter i repet som var siste delen och jag hade inte trott att jag skulle orka en enda cm! Visst var jag irriterad att jag inte klarade av det men mer sporrad att träna och göra bättre ifrån mig nästa gång. Så dog jag av förnedring?! Nej verkligen inte. Jag känner mig riktigt bra för att ha gjort det och vill göra det igen.

Så ju mer saker jag börjar göra trots min rädsla för att misslyckas så inser jag att det gör inget om jag misslyckas. Världen går inte under och jag har en roligare värld för att jag testar nya saker. Så det gäller att jag pushar mig själv mer för att få ut mer av det roliga som livet har att erbjuda.

igår var en dag med aktiviteter nonstop. Jag lämnade Ebba straxt innan sju på förskolan för att sedan bege mig mot jobbet. Ja kom dit straxt innan åtta å då va det bara att packa iordning matsäcken som matsalen förberett och sedan gå mot bussen med mina tvåor. Vi skulle nämligen besöka vetenskapens hus och titta på en utställning om stjärnor och rymden. Dagen på jobbet gick snabbt undan och helt plötsligt var klockan halv fem å det var dags att gå hem.

Full fart hem för att få i mig lite mat och umgås lite med Ebba å Tobbe innan det var dags att bege sig mot Vega för att köra bootcamp. Jag var sjukt nervös då det var första passet som jag skulle leda. Men jag tyckte det gick jättebra och dom var grymma deltagare. Meningen var att det inte skulle vara alltför hårt då de ska göra fitnesstester på torsdag, men jag kan ha gett dom lite träningsvärk ändå :p det är svårt att veta hur hårt man kan pusha dom när man inte har haft dom förut.

Efter bootcampen så började jag gå mot bussen. Jag hade kollat innan när bussen skulle gå och vilken buss jag skulle ta (trodde jag) så när det kom en annan buss lite för tidigt så tog jag den inte eftersom det inte var min buss. Fel av mig :S
Nästa buss skulle gå om en halvtimme. Jag tog ett djupt andetag och började gå. Jag använde mig av adrenalinet från passet till att vända mina negativa tankar till nått positivt. Det blev en promenad till handenterminalen för att ta tåget å sen en till liten promenad från stationen å hem. Totalt gick jag 22 000 steg igår vilket kändes bra när jag är dyngförkyld (pollen?).
Sängen har aldrig känts så skön, men den sköna sömnen blev inte särskilt långvarig. Ebba började ropa på mig på natten och jag möttes av en Ebba som satt i sängen och spydde. Det var bara att börja ta hand om henne å Tobbe fick ta hand om säbgkläderna. Efter det var det många oroliga timmar innan vi tillslut gick ner till soffan.

Så nu sitter jag här med en sovande Ebbis bredvid mig. Hon mår verkligen inte bra :(

Hoppas ni har en bättre dag än vi har!